Återgiven av Annika Wester

Gert Magnussons stora översikt över järnframställningen i Bergslagen, Europa och hela den kända världen gav oss många aha-upplevelser. Vi har inga landskapslagar här i jämförelse med det övriga medeltida Sverige. Här fanns redan ett stråk tvärs över Sverige av gruvor och hyttor, som ägdes av sammanslutningar av bergsmän. Dessa styrdes av privilegiebrev och utgjorde "Bergslagen". Redan 1288 fick Kopparberg i Falun sitt "aktiebrev".

Gustav Vasa med söner undertryckte denna maktkoncentration men sonsonen Gustav II Adolf såg på tysk mark möjligheten för utvidgning av det svenska järnet för ett framtida inflytande runt Östersjön genom export. På hans uppmaning hamnade de senare bruksägarfamiljerna Tersmeden och de Geer i Sverige. Det blev en organiserad masugndrift, där tackjärn och sedan stångjärn exporterades från Järntorget i Stockholm via Hansan ut i Europa.

Gert Magnusson beskrev den historiska utvecklingen i Sverige från 3 ton per dygn i en hytta i Bergslagen på 1300-talet till 7.000 ton i dag i Luleå. När man på 1780-talet i England kunde framställa gjutjärn med koks, blev det ett hot mot Sveriges fördel av att ha tillgång till träkol. Under 1800-talet började strukturrationaliseringen från enskilda bruk till bolag. Nya metoder utvecklades som bl.a. Bessemerblåsning och Martinugnar, vilka i sin tur krävde elektricitet och järnväg för transport av råvaror och produkter. Då försvann de små bruken.

Vi fick se en bild av en dolk i järn, funnen i Thutankamos grav! Förklaringen kom. I det hettitiska riket i nuvarande Turkiet hade skickliga, nyfikna smeder framställt järn från malm och nerfallna meteoriter. Just hantverkskunskap och erfarenhet plus nyfikenhet, har genom generationer förts vidare och utvecklats. Det har lagt grunden till vårt industrisamhälle. Man har prövat sig fram på olika håll i världen. Kring gamla damaskenersvärd och vikingasvärd har historien vävt legender. I en nutida tävling mellan just ett vikingasvärd och ett damaskenersvärd, smidda enligt dåtida teknik, var vikingasvärdet vassast.

Sverige har historiskt betraktats som ett jordbrukssamhälle men då har man glömt de stora skogarnas folk som fick sin bärgning av skogsavverkning och kolning. För att hålla 4.000 dagsverken i hyttorna i gång krävdes 24.000 dagsverken av kolarna i skogstorpen. Vid gruvorna arbetade även kvinnor och barn med skrädning, en sortering av malm och gråberg. Det finns även dokumenterat att upp till 50 % kvinnor arbetade i gruvorna, så kallade legokonor som fick kontant lön.

I dag är de gamla gruvorna och masugnarna turistmål i Mellansverige. Men en utgrävning av Den Gamla Lapphyttan frilade en komplett hytta från 1300-talet. Kopian - Den Nya Lapphyttan i Norberg vill visa hur det går till att framställa järn och 2012 lyckades det. Samtidigt var det just experiment och erfarenhet som prövades. Gamla kunskaper och erfarenhet är det som vårt samhälle än i dag vilar på.

Återgiven av Annika Wester

Till sidans början